Vet inte om jag har läsare som inte följer mig på andra sociala medier, men jag bjuder på en hallonbild från mitt senaste besök i mamma och pappas stuga som jag redan lagt ut på Facebook, utifall. Sommarens sista hallon håller sig kvar på grenen i höstsolen. Kort skärpedjup är det som får mig tycka att det är kul att fota någon gång ibland.
Att ta reda på semesterbilder är det tråkigaste jag vet. Jag har kring 500 bilder från Paris förra året (hur många bilder hinner man ta på 4 dagar?!) och jag har inte ens funderat på att gå igenom dem. Kämpar istället på med bilderna från sommarens resa i Storbritannien, och det går sakta och osäkert fram. Fotade mycket i början och nästan ingenting mot slutet, lusten rann ur mig totalt så att säga. Tycker att de flesta av bilderna är så intetsägande att jag kräks. Aja, de kommer snart att offentliggöras för allmän beskådan, så ni kan vara lugna, ni ska få se..
”Gråvita skyar
Tandläkarväder
Nån grävmaskin som sliter upp
en cykelväg vid fotbollsplan
Och nyponbuskar, nyponbuskar
Hela vägen nyponbuskar
ser jag när jag blundar
och nånstans där så blev jag
den jag är nu..”
~LW – Söndermarken.
En fin vän i fina vädret.
Besöken avlöser varann, och nu är Kim här. Jag kanske borde starta hotellverksamhet som komplement till mitt halvtidsjobb, det vore väl nåt? Vi lekte lite fotostudio i går, och här är ett av resultaten, jag är rätt nöjd må jag säga..
Idag ska vi fördriva tiden i snö och sol, och troligtvis i Johns studio för att sen i kväll se, lyssna och uppleva D’Angelo. Inga förväntningar och det kan bli hur som helst.
Idag snöade det så där fint, med stora fina flingor som sakta dalar ner, så jag tog kameran och gick ut, det här är kanske det enda snöminnet vi får från den här vintern. Underbart!
Så fint spenderade min kamera och jag vår fyraårsdag ihop.