Intresset för att skriva svalnar, ändå sitter vanan att gå in och läsa kommentarer kvar. Jag är in på bloggen flera gånger om dagen, jag glömmer bort att det är jag som behöver skriva för att hålla den vid liv.

Jag väntar på födelsedagen och julen, allt annat känns som onödig utfyllnad just nu. Ibland ger livet mig svindel, ska vi hela tiden gå och vänta och längta? Varje dag, hela tiden. Äta, jobba, sova. Om och om igen, hela tiden.

Snö och jul, det känns kul!