När jag lyssnade på Ametist Azordegan i Min spellista i P3 så fick jag idén om att härmas och göra en egen spellista i Spotify och sen blogga om den, istället för radio liksom. Men jag kommer bara på ett fåtal låtar som speglar min barndom. Det började med Norman Greenbaums Spirit in the sky, och sen ett par Credence-låtar. Sen tog det stopp. Jag kom liksom inte på någon mer låt, förutom Calle Öst, men han fanns inte på Spotify.

Känns liksom lite tragiskt att inte fler låtar från barndomen finns kvar i minnet..

Hoppsan, i skrivande stund poppade fler förslag upp i huvudet. Så jag slänger in Cornelis Vreeswijks Hönan Agda och Trolls Jimmy Dean. Cornelis spelades ju liksom Credence ganska flitigt på kassettband i vår Cheva-van och Troll mimades det till på roliga timmen i lågstadiet. When I kissed the teacher, som också fick hänga med, var min favvo-Abbalåt. Jag spelade in den på kassettband från radio och sedan dess var Abba mina idoler ett par år framöver.

HÄR kan du se min spellista, och kanske tillkommer några fler låtar eftersom. Kom gärna med fler förslag, vilka låtar har satt spår i din barndom?

Jag har aldrig gett Frida Hyvönen någon chans, jag ratade hennes musik redan efter ett par sekunder inne på en pizzeria i Gävle. Något tv-program var igång och Frida spelade piano och jag ba; ”Haha, nä det här är ju dåligt” och sen har det inte varit mer med det.

Men tänka sig hur snabbt man kan ändra uppfattning, för igår när min vän Frida bloggade om just Frida Hyvönen och hennes nya singel så fastnade jag och idag går låten Terribly Dark varm i Hagsätra.

I somras gick den lika varm på festerna som en period i Falun, ifall jag fick bestämma. Och det fick jag tillsammans med Petra, Sandra och Jonna (och säkert nåra fler). Jag minns mest grillfestdansen på Stora scenen, men även en ledig dag då Facebookstatusen ovan skrevs. Playlisten i Spotify skapades några dagar senare, men skickades nog aldrig vidare till Andreas, jag tar tag i det skrivande stund.

Eftersom jag inte tittar på Melodifestivalen så är det ju bra att andra bloggar om den, så att jag får ta del av sådana här fina mellanakter.

Men vore det inte sjukt coolare om självaste Leila K hade klivit upp på scenen? Skulle vi inte jubla av glädje då?

Jag vet att jag skulle..

Jag har en lång lista på inläggsidéer som jag ska skriva, men det har inte hunnits med de senaste dagarna, jag åkte till Göteborg istället. För ynka 6 kronor åkte jag ner (hurra för Traderabiljett), och det tyckte jag Kims premiärspelning kunde få vara värd!

Så igår kväll tog jag följe med Anton till Café Hängmattan och fick uppleva en finfin spelning med Kim Koubou och hans band! Verkligen kul att höra låtar som nötts in i hjärnan under sommaren live och 17 februari spelar de igen, på Kontiki Slottsskogen i Göteborg. Så missa inte det du som är i närheten!

The Work Of a Rock Star by KimKoubou