-

Jag lyssnar på Jumper och sminkar mig. Jag sjunger samtidigt som jag slänger ner lite nödvändigheter i en väska. Snart bär det av mot Stockholm. Pappa, Elin och jag i en bil i ett par timmar, yeah! På återseende!

Rubriken är lika tom som min hjärna!

Mitt humör börjar försvinna, jag känner varken glädje eller sorg när jag vaknar på morgonen. Jag är liksom helt likgiltig till vardagen, det är de där detaljerna som gör att jag känner något. Ett sms, en rolig blogg, en snygg kille, ett mail eller en nära vän som får mig att skratta. Internet, där finns min räddning, där får jag lite av varje så det var en tung dag i dag då Telia inte skötte sitt jobb och levererade det de skulle. Jag har under dagen fått försöka sysselsätta mig andra saker, som att baka lussekatter till mitt kalas. De är det fulaste bakverket jag någonsin har bakat! Den längst till vänster på bilden fick mig att tänka på "Flin" i Lejonkungen  med sina russin som spretar åt alla håll! Aja, vi får hoppas att de smakar gott i alla fall!

Tisdag..

I natt fick vi fnatt, efter två avsnitt Prison Break var Sofie och jag tvugna att ta varsinn bil och åka hem till mig i Storsveden och plöja två avsnitt till. Nu mina vänner, nu börjar det bli spännande! Följden av vårt infall blev att jag inte kunde gå och lägga mig förns alldeles för sent. Innan jag släckte skrev jag ner ett schema för morgondagen (idag alltså). När jag vaknade kring klockan tio och insåg att jag försovit mig sket jag i schemat och sov lite till.

Det här har jag inte hunnit med i dag:
 - Börjat redigera dragspelsmötet.

Däremot har jag:
- Kollat på dagens avsnitt av Skägget i brevlådan på Svt Play.
- Ätit frukost.
- Surfat.
- Mailtrackat lite företag.
- Duschat.
- Pratat med Clary.
- Målat naglarna i ljusrosa.

Nu tror jag att jag ska mysa ner mig i sängen och kolla på gårdagens avsnitt av Boston Teaparty, men först ett citat.

"Well friends are calling me mad just for staing this long. There’s nothing I rather want then to prove that the’re wrong.."
~Sahara Hotnights – The lonliest city of all.

När ska man säga tack?

Hur jag än formulerar mig så blir allt bara skit. Blogginspirationen har försvunnit, trots att jag hela tiden hittar nya uppslag att skriva om. Som det här med att säga tack. Jag säger ofta(?) till mina vänner att jag är glad att de finns, tackar dom för att de står ut med mig helt enkelt. Men är det något man är skylldig som medmänniska att säga lite nu och då, och varför i såfall?

Allt är helt förvirrat i mitt huvud och jag är lite delad. Jag finns här för mina 24-7, men jag gör ju inte det bara för att de ska gå omkring och tacka mig, men däremot om jag blir ombedd att hjälpa någon med något, en tjänst alltså, kräver jag nästan ett "Tack för hjälpen", även om jag kommer klämma ur mig ett krystat "Det var så lite så, jag skulle ju ändå…" till svar. Får jag inte ett tack, blir jag grinig och tycker de jag hjälpt är otacksamma. Jag menar, hur svårt är det att bara säga det ordet, ringa, skicka ett sms, ja dagens teknik är oändlig.

(knyt ihop påsen, knyt ihop påsen Maria!)

Jag fungerar så här: I det ena fallet gör jag det av kärlek, i det andra gör jag en… Skit, jag kan inte avrunda. Jag gjorde ett försök, men misslyckades. Röv.

Avslutar så här istället: Det är försent för att tacka nu, så ni vet. Jag gjorde det där "skitjobbet" trots att jag inte hade lust, så ett tack hade känts lite bättre, faktiskt!

Skitlördag!

Mitt liv suger i dag. Jag inte gjort ett skit förutom att duschat och klätt på mig och ätit mat. Lite är det kanske mitt eget fel, att jag litar på andra. Men vad mer kan man göra? Jag som hade tänkt åka till Falun i helgen, men stannade hemma och nu sitter jag här och har inget att göra förutom att vänta på natten. Det här skulle inte bli ett surt inlägg, men det blev det! Jag ville hitta på något, men så blev det inte. Jag som till och med hade tänkt ut kvällensoutfit!

Edit: Har ni läst tv-tablån för kvällen? Suck.

http://www.youtube.com/watch?v=UQ1Q4246SjI

Jag antar att ni längtar efter en uppdatering, men mitt liv är så oerhört ointressant och jag har liksom inte så mycket att skriva om. Clary gav mig i och för sig ett litet uppslag i natt då hon skickade ett sms med en fråga. Jag kunde inte svaret, men kanske någon av er vet (Karolin)?

Från Clary 081128 03:28:
"Tror du att de som hamnar i koma en längre tid fortfarande får mens?"

De borde få det, men vad vet jag?

Walle fick ett helt eget inlägg med ett grattis, Lena och Kristina får dela. Grattis Lena och Henrik till lilla Ida! Skulle lagt in en bild som jag fick via mms i går här, men eftersom jag saknar sladd till min nuvarande mobil så blev det inte så. Sen ett grattis till Kristina som fyllde år i går! Du får nog kanske tårta i kväll, och ett litet paket!

Åh vilket boring inlägg, gäller att komma på en hejdundrandes rubrik snart!

I natt drömde jag så sjukt konstiga drömmar! Familjen Axenstedts villa i Hosjö, mina föräldrar, Tobbe och Jonas, och en himla massa Alfta-brudar (minns bara Johanna Johansson)! Jag vaknade och va helt förtvivlad för att allt hade spårat ut. Så himla skönt att det bara var en dröm!

Jag raderade ett mobilnummer för en tid sedan, nu har jag lärt mig det utantill. Smidigt!